Kopparhults Nyhetsblogg

Kopparhults Nyhetsblogg

.

Här är ni välkomna att följa oss och våra hundar i vardagen.

Mellan raderna...

NyheterPosted by kopparhult Fri, February 23, 2018 19:42:11

Det döljer sig så mycket mellan raderna. Så mycket vi inte vet om och så mycket vi kanske aldrig får reda på. Eller bryr oss om att ta reda på. Ibland är det nog bekvämast och enklast att nöja sig med det man ser. Det som är greppbart och syns i ett protokoll till exempel. Som kryssen i ett mentalbeskrivningsprotokoll eller egenskapssiffrorna i ett jaktprovsprotokoll. Men det finns så oändligt mycket mer mellan kryssen och bakom siffrorna i protokollen. Det finns så mycket mer i en hund och en förares prestationer än titlar och meriter. Så oändligt mycket som vi missar att se.
"Öppna ögonen-sluta blunda"
sjunger David Urwitz, och det är både så äkta och så rätt.
Att se en hund i vardagsmiljön, att kunna följa den i en praktisk arbetssituation och i möten med människor och andra hundar säger så mycket mer. Att få möjlighet att prata med hundens förare om med och motgångar, om gott och ont. Så oändligt mycket som är så värdefullt veta. Både när man tänker avel eller kanske när man ska välja valp ut någon ny lämplig kombination, eller när någon behöver hjälp i sin träning med en stökig unghund. Så mycket mellan raderna som är så viktigt att få med sig.
Det är så oändligt mycket bättre att ha verkligheten att luta sig mot än en drös meriter och protokoll. Fast allra bäst är det såklart med en kombination av de båda.

Jag läste en text häromdagen. En text om och av en duktig hundförare som fört de fyra hundarna han haft till jaktchampions. Fantastiskt bra! Och ett stort grattis till det. Jag tänker att det är väldigt bra gjort men att det finns en del mellan raderna i championattitlar också. Nu menar jag inte just in den förarens fall utan jag menar i stort. Jag tänker på att det finns många olika anledningar till att championat inte uppnås trots att hundarna är riktigt, riktigt bra. Alla förare älskar inte att starta på prov till exempel, så en hel del bra hundar kommer aldrig riktigt fram där. Andra kanske lyckas med samma konststycke som jag gjort, att ha fyra hundar på raken som går sönder fysiskt i sina bästa år. När de är på topp och man börjar njuta ordentligt av en fin relation och resultatet av flera års träning. I det läget blir det dåligt med championattitlar hur bra hundarna än är. Det står också mellan raderna om man tar reda på det, men hur ska man veta det? Så jag tänker att föraren med de fyra championhundarna också har haft en del tur. En del tur till skickligheten och de fina egenskaperna. Vilket självklart inte förminskar hans och hundarnas prestation det minsta.
Hmm..det är nästan så att jag anar ett litet uns bitterhet hos mig själv när jag tänker på det. Och jag är avundsjuk, riktigt avundsjuk, men inte missunnsam och det är en betydande skillnad i det. "Thats life" helt enkelt och jag sjunger med i Håkan Hellströms text "du har en ängel på din axel...din tid kommer" , jag tänker framåt och finner lite stöd och glädje i det. Det är ju trots allt en hobby jag har, i en del av världen där man har möjlighet att utöva sådana saker istället för att springa för livet vid bombningar eller försöka överleva dagen för att undgå svälten. Det gäller att hålla distans till sig själv och det man håller på med...

Han verkar ha varit klok den där Agustinus.

Aurelius Augustinus, född 13 november 354 i Tagaste i Numidien, död 28 augusti 430 i Hippo Regius, var biskop i Hippo Regius och filosof, teolog, retoriker och kyrkofader. En av de första utformarna av homiletiken-läran om predikan.






  • Comments(0)//kopparhult1.kopparhult.se/#post1000