Kopparhults Nyhetsblogg

Kopparhults Nyhetsblogg

.

Här är ni välkomna att följa oss och våra hundar i vardagen.

Bristande lokalsinne eller möjligen dålig trädkännedom?

NyheterPosted by kopparhult Sun, March 11, 2018 17:48:41

Jag sällar mig till de otåligas skara och undrar var våren är?
Har vi inte väntat tillräckligt nu?
Medan jag ändå väntar passar jag på att försöka njuta av det vackra vintervädret. Det går sådär.

Hundarna och jag kämpar på i snön och har det rätt okej i alla fall. Bäst och jag tog en alldeles egen förmiddagsrunda idag. Vi gick ner i snön i mossen, placerade ut några memories och gick runt den gamla torvbrytning och skickade sedan från annan vinkel diagonalt tillbaka till de två områdena. Klurigt det här sa Bäst och tyckte nog att lämpligaste vägen var rakt över torvbrytningen och sedan springa i sidled till målet. Det finns många sätt att lösa en övning men jag föredrar att vi löser den som jag vill. Och minsann om inte den gule kunde springa diagonalt och rakt mot målet efter en påminnelse. Snabbt sprang han i djupsnön dessutom. Jubel och hurraropen ekade över nejderna när jag fick min vilja igenom och vi blev nöjda båda två. Sedan placerade vi ut apporter igen, fast på motsatt sida och gick runt för att skicka från andra hållet.
Från andra sidan gjorde jag sedan det klassiska ej godkända misstaget att sikta mot helt fel område. Hur är det möjligt att det kan vara så svårt att ta ut ett ordentligt riktmärke? Och hur är de möjligt att avbrutna björkar kan vara så lika varandra. Jag är tveksam till att en högskoleutbildning i trädkännedom hade hjälpt här men en ett orange snistelband hade inte varit fel. Bäst gjorde som jag bad honom om, sprang dit jag pekade men drog något lite åt vänster. Så jag blåste stopp och vinklade till höger mot området. Högertecknet tog han fint men när jag slog på söksignalen i MITT område stängde han öronen(och nosen) och ökade farten och drog fyrtio meter till åt höger. För att hämta apporten i RÄTT område!
Ja vad säger man, en förarmiss av rang och en något olydig hund vid söksignalen. Men det sista kan jag tänka mig att släppa då jag föredrar en Bäst med starkt självförtroendet och ett fint utfört högerslag. Som tur var hade jag preparerat området med en extra dummy så när Bäst visat mig var området var kunde jag se till att skicka honom diagonalt, och rakt, till området och sedan ta samma väg hem. Det blev bra!
Men jag skäms för att behöva erkänna och inse att jag kunde missta mig på nära femtio meter i sidled...
Ever och Mer i dagens snöfall.

Ever och Mer och jag tog en runda lite senare också. Efter en trevlig fikatund tillsammans med två valpköpare. Mer fick söka på ställen där det gick att ta sig fram som cocker. Och på några andra ställen med men där var snön så djup att cockern försvann så jag fick kalla tillbaka honom igen. Vi kom till ett område med granskog med, där kronhjortarna gått hårt åt granarna. Jag förstår att det här blir ett stort bekymmer för skogsägarna. Hjortarna hade varit på mer än hälften av alla granar och barkat dem ordentligt och det lär ta väldigt många år innan detvuxit upp nya friska, avverkningsbara granar där.

Granskog med hjortskador. Det är lite svårt att se men tittar man noga på fotot så ser man alla barkningsskador. Det här kommer troligen inte att bli uppskattat av någon annan än hjortarna.






  • Comments(1)//kopparhult1.kopparhult.se/#post1013