Kopparhults Nyhetsblogg

Kopparhults Nyhetsblogg

.

Här är ni välkomna att följa oss och våra hundar i vardagen.

Nedräkningen har börjat...

NyheterPosted by kopparhult Fri, December 15, 2017 18:37:48

..och julhelgen närmar sig med stormsteg. Inga tomtar en men vi fuskar lite redan ikväll och kör en Jansson med julköttbullar till. I puben svänger det gott av Home free och julsånger. Acapella bandet Home Free från USA är något alldeles extra. Tack Trond för tipset! Allra bäst är de om man lyssnar på dem via youtube och kopplar upp på tvn så man ser dem samtidigt. Slottsherren står för tekniken och uppkopplingen här så det lyckas. Annars hade jag fått nöja mig med, i bästa fall, Spotify ut i högtalarna.
Medan musiken flödar funderar jag på om jag ska fuska lite till och ge mig på att griljera julskinkan med. Men jag bestämmer mig för att skinkan får lov vänta ännu några dagar. Egentligen skulle den vänta i evigt. Efter att sett det mycket samhällsnyttiga och uppväckande programmet om kött och köttproduktion med Henrik Schyffert på tv igår kväll känns lusten att äta skinka, hur svenskuppfödd den än, är inte trevlig alls. Rent av osmaklig faktiskt.
Jag kan inte säga att det egentligen var något nytt men det var ett bryskt uppvaknande, IGEN, och en påminnelse om hur galet det går till för att vi ska kunna köpa BILLIGT kött i butikerna. Jag tänker som Schyffert sa ,"ska man äta kött så får man ta konsekvenserna". Man måste vara beredd att ta konsekvenserna och ta ställning. Som vanligt finns det inga bekväma genvägar.
Ett ödetorp i vinterskrud.

Så nu tittar jag på den icke kravgodkända men svenska julskinkan jag köpt BILLIGT och tänker att det blir den sista i vårt hem. För det här duger inte! Antingen får vi skaffa egen hemmagris att sköta om och följa ända in i döden och slakten eller så får vi betala mer och köpa kött från djur där uppfödning och slakt har gått försvarbart till. Enligt våra mått mätt. Blir det för dyrt så får vi helt enkelt avstå och äta grönsaker och bönor istället.
Hundarna är som vanligt obekymrade över hur och var deras mat kommer ifrån där de ligger på golvet i puben och lite förstrött tuggar på sina fredagstuggben. (helt utan animaliska produkter såklart efter gårdagens uppvaknande).
Lilla Vi är så söt där hon somnat tätt intill stora, trygga Larsson. Igår var hon lite dålig lilla Vi, hon hade stoppat i sig något elände och hade ont i magen. Nästan hela dagen låg hon i sin clubfåtölj på fårskinnsfällen och sov. Det var väldigt lugnt och skönt måste jag säga. Fast istället smög det sig in en liten känsla av oro när hon var så märkbart lugn. Det är konstigt att man aldrig kan vara helt nöjd. Som tur var piggnade hon till frampå dagen och idag är hon helt sig själv igen. Och jag konstaterade att jag föredrar en livlig valp och ingen oro. Lilla Lyra var väldigt söt en stund i går med. På eftermiddagen. Thomas jobbade längre och var ett par timmar senare hem än vanligt En halvtimme efter vanlig "kommahemtid" gick Lyra ut i hallen och ställde sig med framtassarna på fönsterbrädan och kikade ut. Och där stod hon sen och väntade. Med mitt mänskliga tänkande vill jag gärna tro att hon faktiskt kan klockan och har koll på tiden men förmodligen har hon mer koll på rutinerna runt middagslagningen och ordningarna vi har innan husse kommer hem från jobbet. Men vad hon än kan eller tror så är det i alla fall väldigt gulligt. I övrigt är det ganska gulligt i hela flocken, hundarna verkar trivas tillsammans med de båda nykomlingarna Vi och Ever i gruppen. De har bott in sig ordentligt nu även om de båda som valp och unghund haft mycket att stå i med att både hitta sig själva och sin roll i gruppen. Så som det är med de flesta barn och tonåringar. De tar ett tag att komma in i rutinerna helt enkelt. Och just idag har lilla Vi tagit ett rejält steg framåt i goda rutiner och vanor. Hon har lärt sig att gå igenom hundluckan! Både ut och in dessutom. Så nu slipper hon bli kvarlämnad skällande på insidan eller genomblöt i regnet på utsidan. Det är ett framsteg det!
Vinter i hagarna.











  • Comments(0)//kopparhult1.kopparhult.se/#post963