Kopparhults Nyhetsblogg

Kopparhults Nyhetsblogg

.

Här är ni välkomna att följa oss och våra hundar i vardagen.

Det är svalt..

NyheterPosted by kopparhult Sat, July 28, 2018 20:47:33

..och jag lutar mig tacksamt tillbaka i rottingstolen gjord av någon modern bekväm plastblandning. Värmen har varit tuff de senaste dagarna även för värmeälskare som mig. Plus trettiofyra komma åtta grader i går eftermiddag. Svetten har varit påtaglig till och med vid stillasittande. Jag vet faktiskt aldrig att jag upplevt det tidigare. I Sverige. Vi uthärdade genom att ta varsin hund med oss på utflykt till havet och bad i härligt saltvatten. Idag har det varit lite behagligare, sådär trettioen, men kvalmigt och åskan med tillhörande regn passerade retligt nog förbi. Fyra droppar regn fick vi och ett svagt muller. Åskan klarar vi oss bäst utan men lite regn hade vi inte sagt nej till. Vi fortsätter vattna men börjar närma oss smärtgränsen. Ibland är det bra att behöva tänka till. I ett samhälle där vi är vana att bara öppna kranen för att få friskt vatten och köpa det vi vill äta fint och fräscht packat i butiken är det troligt både lärorikt och nyttigt att inse att man inte kan ta allt för givet. Men lite jobbigt förstås, vi vill ju helst inte att våra bekvämlighetszoner rubbas allt för mycket. Eller överhuvudtaget. Bara en sådan sak som att det råder totalt grillförbud på semestern till exempel. Hur många semesterfirare kan hantera det?
Blommande schalottenlök

I helgen går nordiskt mästerskap och klubbmästerskapet för golden i Hjo. Ett stort evenemang som kräver mycket arbete. Tyvärr kunde vi inte vara med i år, men ett annat år kanske. Även här har ledningen tvingats till åtgärder på grund av extremvädret och den extrema brandrisken. Ingen fick ta bilen med ut i provmarkerna utan alla fick åka traktor och kärra för att starta, funktionera eller titta. Besvärligt? Javisst! Bekvämlighetszonen blir rubbad igen. Men ibland finns inga alternativ och då får man gilla läget och göra det bästa av situationen.
Havet, havet, havet...

Bruna Mer fyllde fem år igår. Som vanligt undrar jag var tiden tar vägen och Mer undrar varför vi inte skyndar oss ut och tränar i svalkan. Tänk fem år med spaniel! Fast ändå knasigare är nästan att tänka att jag levt fyrtioett år utan spaniel. Det påminner mig om att ingenting någonsin är försent, åtminstone inte så länge lusten och viljan finns. Nu ligger den brune här och knaprar på en försenad födelsedagspresent, grisknorrar till honom och flocken, till sällskap har han förutom oss och övriga flocken, en kronhind med kalv och en dröse med svärmande flygmyror. Myrorna har den goda smaken att hålla sig på hörnet av altanen, en och en halv meter från oss. Jag undrar vad det är som styr dem och reglerar deras avstånd? Det är så mycket man inte vet om naturen. I går kväll när det skymde gjorde jag misstaget att gå rakt in bland flygmyrorna när jag skulle titta i kikaren på den spännande blodmånen. Irriterande myror men en fantastiskt måne och jag förstår helt tydligt var begreppet "gubben i månen" kommit från. Vi hade tur här och månförmörkelsen syntes tydligt och klart. Det kändes bra att få uppleva naturfenomenet och att vi inte missade eller glömde bort det. Vilket inte skulle förvånat mig om vi gjort i dimman av den extrema värmen. Hur sannolikt kan det förresten vara att det är tidernas blodmåne samtidigt som värmerekord för Sverige?
Bedårande slottsungar i fina färger






  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.