Kopparhults Nyhetsblogg

Kopparhults Nyhetsblogg

.

Här är ni välkomna att följa oss och våra hundar i vardagen.

On the peak..

NyheterPosted by kopparhult Thu, August 02, 2018 21:37:56

Ikväll huttrar jag lite och myser i en stickad tröja där jag sitter i kvällssolen på altanen. Man vänjer sig fort sägs det och jag håller med. Det är det jag gjort, vant mig vid medelhavsvärme långt in på nätterna så nu tycker jag det är lite kyligt när det är tjugotre grader halv nio på kvällen. En dagstemperatur runt tjugosexgrader kändes plötsligt också alldeles överkomlig för hundträning så idag har jag tränat hundarna en stund var mitt på dagen. Man får passa sig bara och vara rädd om dem då även mer normala svenska sommartemperaturer kan vara i varmaste laget för hundar som inte säger nej till lite arbete.

Jag har varit den där bättre hundföraren idag, lugn och metodisk och bara lite lätt frustrerad vid något enstaka tillfälle när en tillsynes enkel, eller rent av mycket enkel uppgift tycktes ligga i nivå med en finalapport på retrievermästerskapet enligt den gula hunden. Pust. Tålamod är dessvärre en ständig bristvara och efterlyses ständigt här även om jag anser mig själv ha ganska gott om det.
Tänk så mycket lättare det är när träningen flyter på och tålamodet slipper att prövas.
Det kostar att ligga på topp heter det men vad kostar det inte att ligga där i kölvattnet bakom alla dem som ligger på topp kan man fråga sig? Som om det på något sätt skulle vara enklare att vara i backen nedanför toppen. Möjligen blåser det inte lika mycket men förutom det? Det är väl i hundträningen som med så mycket annat. Vi matas med mängder av budskap varje dag om hur härligt det är där på toppen. Om lyckade träningar, tävlingsresultat och fantastiskt utförda linjer och vad det kan vara. För att inte tala om alla de fantastiska unghundarna som alla tycks komma ur den bästa kullen som fötts. Vi läser, lyssnar, kommenterar och jämför. Det är så mycket att ta in både från sociala medier och mer osociala kanaler och hundträningen är inget undantag. Några få hundförare klarar att ta in budskapen som ren inspiration men de allra flesta hamnar i jämförelseträsket och känner sig otillräckliga och rätt så värdelösa. Vilket förmodligen är helt normalt. Det är mänskligt och ursprungligt att vilja vara en i gänget. Att hålla jämn steg med andra. För länge sedan var det både nödvändigt och avgörande för vår överlevnad att vara en i gruppen. Ensam var inte stark. Kanske är det det som hänger kvar och som gör att vi påverkas så av alla intryck vi matas med? Vi känner oss dåliga, blir hårda och dömande mot oss själva och sätter orimliga mål för vår hundträning. Egentligen finns det ett enkelt bra recept mot det. Var lite snällare mot dig själv, stäng av intryckskanalerna och sätt dina mål lite lägre. Med lite lägre målsättning blir du själv oftare nöjd och kan glädjas över lyckade resultat fler gånger. Och en nöjd förare ger en lycklig hund. Den positiva spiralen är igång!


  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.